Jag har alltid tyckt om böcker.
Inte bara att läsa dem, utan hela grejen. Doften av gamla boksidor, känslan av ett riktigt fint omslag och det där lilla pirret när man hittar en bok man inte visste att man behövde.
Min man tycker också om böcker.
Framför allt när jag inte köper fler.
Vi har nämligen en liten diskussion här hemma om hur många bokhyllor ett normalt hushåll egentligen behöver.
Jag anser att svaret är fler.
Han anser att vi borde kunna se väggarna.
Vi är inte överens.
Allt började på ett antikvariat
För några veckor sedan hittade jag en gammal bok om golf.
Jag spelar inte golf.
Har aldrig spelat golf.
Men boken var vacker, med ett slitet grönt omslag och illustrationer som såg ut att vara gjorda av någon som hade väldigt gott om tid.
Jag köpte den naturligtvis.
”Varför har du köpt en golfbok?” frågade min man när jag kom hem.
”För att den är intressant.”
”Men du spelar ju inte golf.”
”Man måste väl inte mörda någon för att läsa deckare heller?”
Det hade han inget bra svar på.
Så jag började läsa.
Tre dagar senare var jag expert
Det märkliga med mig är att jag inte kan läsa lite om någonting.
Jag måste veta allt.
Efter tre dagar kunde jag förklara skillnaden mellan birdie, bogey och eagle.
Jag hade läst om golfens historia, olika klubbor och hur man skulle stå för att få till en bra sving.
Min man lyssnade tålmodigt.
Åtminstone de första tio minuterna.
Sedan började han plötsligt få väldigt många ärenden till garaget.
En kväll stod jag framför spegeln i hallen med ett paraply.
Jag ville bara se om jag hade förstått tekniken.
”Vad gör du?” frågade han.
”Övar svingen.”
”Med mitt paraply?”
”Jag visualiserar.”
Han tittade upp mot taklampan.
”Du har slagit sönder en glödlampa.”
Jag tittade också upp.
”Det var ett dåligt slag.”
”Det var ett paraply.”
Han tog tillbaka det.
Jag tyckte faktiskt att han överreagerade lite.
Det är skillnad på teori och praktik
Efter paraplyincidenten började jag inse att det kanske fanns vissa begränsningar med att lära sig golf genom att läsa.
Man kunde förstå tekniken.
Man kunde lära sig reglerna.
Men själva slaget?
Det verkade kräva lite mer än ett kapitel om kroppshållning.
Jag började därför undersöka hur man skulle kunna träna inomhus.
Och det var då jag upptäckte att det faktiskt finns ganska avancerade golfsimulatorer hos Nordic Amusement Group.
Jag blev sittande länge och läste om möjligheterna.
Tänk att kunna öva golfslag och få återkoppling på hur man slår, utan att behöva stå ute på en golfbana i ösregn.
För någon som gärna vill förstå hur saker fungerar innan hon ger sig på dem på riktigt lät det nästan misstänkt perfekt.
Jag berättade entusiastiskt för min man.
Han såg bekymrad ut.
”Ska vi ha en golfbana hemma nu också?”
”Nej, men tänk vad praktiskt det vore att kunna träna inomhus!”
Han tittade mot bokhyllorna.
”Var då?”
Jag tittade också.
Det var en rimlig fråga.
Min man började bli orolig
Jag började läsa ännu mer om golf.
Den här gången inte bara om historia och regler, utan om hur man faktiskt lär sig spela.
Jag tittade på instruktionsfilmer och försökte förstå varför vissa slag verkade så enkla när andra gjorde dem.
Min man kom på mig när jag stod och övade min stans i vardagsrummet.
Utan paraply den här gången.
”Du tänker verkligen börja spela golf, va?”
”Jag funderar på det.”
”Du vet att man måste gå ut också?”
”Ja?”
”Utomhus. Där det finns väder.”
Jag tittade på honom.
”Det är därför jag tycker att simulatorer verkar så smarta.”
Han suckade.
Sedan frågade han om det här skulle bli som när jag började läsa om surdegsbakning.
Det tyckte jag var en onödig kommentar.
Visst, köket hade varit täckt av mjöl i tre veckor.
Och visst hade jag döpt min surdeg till Bengt.
Men brödet blev faktiskt ganska gott till slut.
Åtminstone det tredje.
Det finns fortfarande saker jag inte kan läsa mig till
Jag har ännu inte bestämt mig för om jag ska börja spela golf på riktigt.
Men jag har faktiskt lärt mig något av hela historien.
Det finns en viss skillnad mellan att förstå något och att kunna göra det.
Hur många böcker jag än läser kommer jag förmodligen inte att få till en perfekt golfsving utan att öva.
Och det är kanske det som gör det roligt.
Att upptäcka något nytt, bli nyfiken och sedan våga prova.
Även om det innebär att man får börja från början.
Häromkvällen frågade min man om jag hade tröttnat på golfen än.
”Inte alls”, svarade jag. ”Jag har beställt tre böcker till.”
Han stirrade på mig.
”Du kunde väl bara ha börjat med att läsa en deckare?”
”Det gjorde jag förra året.”
”Ja, och då försökte du lösa mordet på vår granne.”
”Han var faktiskt väldigt misstänkt.”
”Han hade bara glömt sina nycklar.”
Jag ryckte på axlarna.
”Det vet vi ju nu.”
Min man gick ut i garaget.
Jag öppnade min nya bok.
Golf för nybörjare.
Kapitel ett: Att välja rätt utrustning.
Det här kommer bli dyrt.
Det känner jag på mig.